Lavendel är en klassiker när det gäller naturlig hjälp för hud, hälsa och välmående. Bland annat är den fenomenal på brännskador. Testa att ha några droppar eterisk olja av lavendel i en sprayflaska med vatten, skaka och spraya på solbränd hy. Ger direkt lindring.

Ge oss ditt bästa naturliga tips och var med och tävla om ett kit från Faith in Nature innehållande Schampoo, balsam och flytande handtvål men nya doften kokos (värde 243,5 kr).

Maila ditt tips till info@renochskar.se tillsammans med namn och adress dit vi kan skicka den eventuella vinsten.

Tävlingen pågår fram till och med den 17:e augusti 2014. Gå gärna in på vår Facebooksida och dela eller gilla tävlingsinlägget.

Känns aningen vemodigt just nu. Har precis gjort de allra sista behandlingarna på Kungsängsvägen 21 A. Tre av dagens härliga kunder har hängt med ända sen starten för två år sedan, de andra har tillkommit senaste månaderna och jag hoppas de alla hänger med vidare till nästa ställe som bara kan bli ännu bättre. Emellanåt måste man fråga sig om man är på väg åt rätt håll. Jag har en ganska tydlig vision av vart jag vill med REN & Skär. Hittills har jag kommit en bit på vägen men vissa förutsättningar är inte de bästa och därför kan det vara bra att tänka nytt och tänka om. Ny lokal för verksamheten är något jag söker efter just nu. Fick ett nyhetsbrev idag från Go for life vilka jag köper in diverse superfoods, eko och raw såklart. I brevet fanns ett för dagen väldigt passande stycke som jag snor rakt av:

”Tänk dig att du liksom Alice i underlandet står vid ett vägskäl och inte vet vilken väg du bör ta.

Du frågar en vis person om råd.

Om du valt en bra rådgivare kommer hen fråga:

– Vart är du på väg?

Om du då svarar: – Jag vet inte

blir svaret: – Då spelar det ingen roll vilken väg du tar”

Ett avslut innebär alltid en början på något nytt och det är faktiskt spännande. Från 1:a augusti finns jag/REN & Skär tillfälligt i grannhuset 25 B 1 tr i Kungsporten, Kungsängsvägen.

Jag har även förmånen att jobba på form i Knivsta, boka behandlingar via bokadirekt på forms webbsida formhuset.se. Där finns även möjlighet till behandling under juli månad. Rekommenderar starkt deras Naprapater, Personliga tränare och KBT-terapeut. Ekologisk hudvård finns även där!

Mer info kommer vartefter, i bloggen, via nyhetsbrev och Facebook. Kontakta mig gärna via mailen (info@renochskar.se) vid frågor eller om du vill göra en bokning. Webbshopen är på gång att fyllas på och är öppen hela sommaren. Kan avslöja att det kommer ett bra sommar-erbjudande till alla anmälda till nyhetsbrevet eller som har ”gillat” på Facebook.

Ha en riktigt härlig sommar, vi ses!

Therese

Jag var gräsänka några dagar förra veckan. Då blev det lite extra fokus på jobb och träning för min del. Några riktigt svettiga spinningpass på form i Knivsta där det gick att vrida ur hårtofsen efteråt, härligt! För att citera en av instruktörerna ”det är som om kroppen får duscha inifrån på sånna pass”, känns riktigt bra. Det blev även ett pass med Pt på gymmet. Jag är allmänt dålig på att röra mig själv ute bland maskiner och vikter, redskap och dyl. Har alltid trivts bäst inne i gruppträningssalarna. Men man måste ju göra nya försök ibland och vad är väll bättre än att ta hjälp av någon som verkligen trivs som fisken i vattnet i den miljön. Ofta smittar det av sig då. Vilken lyx att träna med en personlig tränare! Skönt att ha någon som tänker åt en och ser att jag gör rätt och jag behöver enbart tänka på det jag ska göra. Passet blev perfekt utmanande och sådär tungt som jag skulle ha svårt att köra om jag var själv.

Timmarna innan familjen kom hem igen hann jag även med ett mysjoggingpass med en kompis. Vi sprang i grön trollsk terräng till Lunsentorpet och tillbaka. Enbart för motion, att träffas, frisk luft, natur och helt utan tanke på prestation. Stannade och drack vatten vid torpet, pratade med folk vi kände igen och tog bilder. Efteråt blev det fika och prat på Linnés Hammarby.

Massa bra träning med vitt skilda syften. I need them all!

Igår kväll bestämde jag mig att eftersom jag idag hade möjlighet att komma ut mitt på dagen skulle jag ta en sväng i skogen och springa några kilometer. Sen kom natten och jag tror bl a att fullmånen spelade mig ett spratt och gjorde att jag sov riktigt risigt. Kändes som om jag knappt fått en blund när jag ”vaknade”. Seg och trött i huvudet bestämde jag ändå att jag skulle ut och jogga lite. Aldrig att man ångrar sig efteråt och jag blev knappast tröttare av frisk luft och lite puls (tvärtom), bara att anpassa efter dagsformen.

Som många andra 35+ mammor har jag äntligen börjat bli rätt bra kompis med löpningen. Efter att ha brottat ner en hel del motstånd på vägen är det numera ett måste och beroende att få komma ut och springa. Fördelarna med att ta på skorna och ta mig ut väger helt klart över mot att inte göra det.

Motstånden är ju egentligen inte intressanta längre och i efterhand tänker man alltid att ”hur kunde jag tänka/känna så!?” Förut ville jag så gärna komma ut i skogen men hade ett moment 22, jag föreställde mig att det skulle vara lite läskigt att springa själv i skogen och jag ville inte heller springa bland alla hus där alla kunde se mig..haha..

Att vara med på löpträning i grupp var bästa sättet för mig att komma igång. Startade förra våren och blev riktigt biten. Sprang var och varannan dag tills jag fick en skada i ena benet. Visst är vi gjorda för att springa men har man inte riktigt haft den vanan under nästan hela sitt vuxna liv så blev det kanske lite av en chock för muskler, leder och ligament när tjejen skulle envisas med sin nya vana hela tiden. Vad vet jag, eller kanske berodde det på skorna eftersom det startade i foten.  Efter väldigt bra naprapathjälp med behandlingar och övningar plus att jag började träna spinning, som faktiskt fungerade som bästa rehabträningen och värkmedicinen, blev jag efter många månader helt bra!

I och med den milda vintern kunde jag börja springa lite igen i december. Tack och lov för spinningen kan jag nu ta det lugnt med löpningen utan att känna att jag försakar konditionsträning. Springer inte särskilt långt och verkligen inte snabbt men är så tacksam att det funkar, inte gör ont och att jag äntligen vågar och tycker att det är skönt och roligt!

På lördag är tanken att jag ska springa mitt första lopp. En 8 km runda som jag strävar efter att se som ett träningspass. Jag vet att jag kommer att få kämpa med ett stort adrenalinpåslag vid starten när alla drar iväg. Hoppas jag kan komma in i mitt tempo och bara njuta av dagen. Sen, vem vet, nästa år känner jag kanske t o m att jag vill förbättra tiden!

Min yogaguru som introducerade mig till Ashtangan för över 12 år sedan lever tyvärr inte längre. Han var en riktigt bra människa som inspirerade många som kom i hans väg. Som läkare och väldigt kunnig inom Ayurveda  (ca 5000 år gammal Indisk läkekonst) kunde och ville han hjälpa många människor. Innan vi träffades hade han just tillfrisknat från en mycket allvarlig variant av Leukemi som i stort sätt ansågs obotlig. Eftersom han pga av sitt yrke hade kontakter fick han möjlighet att få behandling av en kollega i Tyskland som testade en ny alternativ metod. Tack vare den behandlingen överlevde han men gick sen bort några år senare i en väldigt tragisk olycka. Varför överleva något som anses obotligt och senare dö på det sättet? Vissa frågor får vi nog aldrig svar på.

Som vanligt när jag hittar något jag gillar går jag in för det väldigt mycket. Ashtanga, och yoga överhuvudtaget, hade inte börjat praktiseras på några yogastudios i Uppsala då. Därför gick jag upp vid fyra snåret minst en gång i veckan för att ta tåget och hinna till morgonyogan på yogashala på Söder i Stockholm. Sen gjorde jag yoga själv 6 gånger i veckan. Smidigheten ökade snabbt och från att knappt kunnat nudda fingertopparna i marken med raka ben kunde jag ganska snart sätta i hela handflatorna. Jag hängde i med träningen rätt länge, men kom nog av mig lite när han försvann. Så småningom gifte jag mig, fick två barn och det blev mest träning på Sats. Yoga försökte jag göra ibland ackompanjerad av morgonbolibompa och ofta med ett barn på ryggen och en som skulle krypa under mig eftersom det ju blev en tunnel under en av positionerna i solhälsningen. Flödet försvann och praktiserandet avtog.

Sen för ca två år sedan började jag komma igång igen. Segt som tusan ibörjan. Minnet av hur smidigt det gått tidigare kändes väldigt långt bort. Framför allt shockades jag av att ena stortåleden var så stel att jag måste sett ut som en halt hund i solhälsningen. Ibörjan vågade jag inte hoppa bakåt riktigt. Jag är ett big fan av självhjälpshistorier. Folk som blivit av med åkommor, dåliga vanor osv genom att själva eller med hjälp av andra förbättrat sin hälsa med naturliga metoder. En stel tåled låter kanske fjuttigt men den kan begränsa en person en hel del faktiskt. Min är inte helt bra men otroligt mycket bättre sen jag börjat med yogan igen. Helt fantastiskt!

Nu är jag fast för yogan igen. Än så länge har jag harvat på själv hemma, mest på mornarna, med nästan hela första serien i Ashtangan. Allt från 3-6 gånger i veckan, 30-90 min åt gången. Så mycket annat jag hittat i träningsväg numera så mer får jag inte in i träningsschemat. Nästa steg blir dock att ta mig iväg till en studio och få lite hjälp att justera positionerna och finslipa övningarna. Så småningom komma vidare i serien också. Eller hitta en annan typ av yoga kanske. Jag vet inte. Funderingarna har börjar komma så när tid och lust infinner sig blir det nästa steg på yogaresan…

Jag ska inte dra något skämt om att jag drar till Blåkulla på torsdag. Det är ändå så uppenbart att om jag levt för femhundra år sedan hade jag definitivt blivit bränd på bål. Puhu tack och lov för 2000-talet!

Dags att köpa hem lite godis till eventuella små påskkärringar som tittar förbi på torsdag. När det gäller godis är det egentligen bara choklad jag gillar. Men då GILLAR jag verkligen choklad, lite väl mycket. Min taktik har varit att hålla mig till så mörk choklad som möjligt. Åt bara 70 % länge men det finns SÅ många goda sorter. Tänkte att jag går över till 85 procentiga varianter och kanske blir nöjd på lite mindre mängd. Nope, hittade sorter som t o m var godare än de 70 procentiga jag ätit innan. Ok, så nu är jag uppe på choklad med över 90 % kakaohalt! Jo först upplevde jag att en till två rutor var tillräckligt, men nä inte i längden. Smaklökarna ställer typ om sig så nu är de också ”jätte” goda. Däremot upplever jag att vissa 70 procentiga numera smakar som mjölkchoklad och är alldeles för söta!

Ja ja (jag vet, lite knäpp är jag) ska nog acceptera denna ”last”, får helt enkelt säga till mig själv på skarpen att sluta äta om det behövs.

Nu förstår jag mycket väl att mitt ”problem” kan låta provocerande för någon som har svårt att passera förbi lösgodiset på väg till kassan utan att plocka på sig några skopor. Tro mig, I have been there, och vet mycket väl hur beroendeframkallande socker kan vara. Numera är det inga problem att gå förbi där, men jag har aldrig gett mig själv några förbud. Vill jag äta sånt godis någon gång så fine. Men successivt har mitt behov minskat och fasats ut och jag vill väldigt sällan göra det. Eftersom jag äter väldigt lite socker i kosten i övrigt och inga raffinerade kolhydrater är t ex jordgubbar väldigt söta för mig, inte sura som för många andra.

Tänkte avrunda med några chokladtips till påsken. Procenten får ni välja själva. Kolla dock gärna på innehållsförteckningen att den är så ren som möjligt, bra choklad behöver bara innehålla 3-4 ingredienser: Kakaomassa, kakaosmör, socker och ev äkta vanilj (inte vanillin).

Gör t ex egna chokladbräck genom att smälta din choklad i vattenbad och bre ut den på ett bakplåtspapper. Därefter kan man toppa med t ex lakritspulver eller kryddor som kardemumma, ingefära, kanel. En annan god variant är att blanda någon droppe eteriskolja av pepparmynta eller japanmynta i den smälta chokladen så blir det mintchoklad. Det går även att toppa med bär (goji, tranbär, mullbär osv) och/eller hackade nötter och frön, hampafrön, kokosflingor, sesamfrön osv. Förvara i kylen. Hur enkelt som helst, ät och njut! Du är ju ändå ledig så då hinner du röra på dig lite extra också 😉